tisdag 1 maj 2012

Yiiihaaa- på väg att bli "Texan"?


På lördagen var det så dags att försöka oss på nåt riktigt Amerikanskt och testa de fördomar vi har/hade om Texas....
Med andra ord - Cowboyhattar på (nej jag kommer aldrig skaffa boots) och så en TexMex middag. Redan här fick vi blickar och kommentarer i stil med
"Howdy Girls"
"Nice Hats girls"

Dags att gå ut, Finhatten på!
Därefter tog vi oss vidare upp mot 5th street och Rebels Honky Tonk. Den enda Countrybaren i centrala Austin. När vi kom in var det nästan tomt, vi fick höra att vi var där allt för tidigt, men några var där och dansade (dem hade tydligen two-step lektioner tidigare på kvällen).

Bartendern hälsade oss med :
"Var är ni ifrån för härifrån är ni inte?"
Hmm med en titt runt lokalen så var vi de enda i Cowboyhattar.... (det kom en hel del killar ikäldd detta senare dock)
Men ska man nu hänga på en Coutnrybar så går både jag och min kompis hellre hela vägen än inget alls...

Vi sågs oss om i lokalen och där fanns en dansbana i mitten, upphöjd så att alla som dansar syns väl, och en hel del tjejer som helt uppenbart inte var från några större städer. Och nej inte klädda i Cowboyhattar, ganska många i boots dock. Men det mest förekommande var hot pants och en riktigt tajt urringad top, kanske inte direkt "classy"... Så det kändes ännu mera rätt att vi valt jeans och hatt som utstyrsel.
Vi såg även ett par Easter Bunny's här är tydligen påskharen mer lik playboys version på en kanin än en riktig hare... Men så lägger även påskharen ägg i det här landet...

På ena sidan dansgolvet finns även en mekanisk tjur. Denna har varit uppe för diskussion med mina vänner tidigare, då flera av mina manliga bekanta gärna vill tävla i denna gren. Då jag oftast är iklädd klänning har jag alltid tvärvägrat och då har alla killar också backat ur.
Nu såg jag till att några av mina vänner också kom ner till Rebels Honky Tonk och tänkte att det kunde bli tävling. Vet inte hur det gick till men dem enda som faktiskt kom upp på tjuren var jag och min kompis... Men vi sa å andra sidan att vi skulle gå "all in" under kvällen.

Det som kanske är mindre roligt är upptäckten av kollegor på stället, och jag har naturligtvis inte sån tur att de inte hade med sig sina smart phones... Så nu finns jag på mekanisk tjur på film hos kollegor jag inte känner så väl. Till mitt försvar förklarade dem att dem svänger in på Rebels varje lördag - hmm för egen del ser jag det som mycket mindre pinsamt att 1 gång rida mekanisk tjur än att hänga på country haket varje helg. Detta är dessutom machokillar från San Fransisco som gärna framhäver sig själva som lite mer världsvana än andra (dem kanske ska se över sin självbild lite ;)

Sen var det dags att svalka av sig lite i baren och där började vi prata med lite folk som välvilligt försökte lära oss grunden i Twostep. Ganska snart blev vi uppbjudna av både mer och mindre duktiga dansare. Twostep är inte jättesvårt om han som för kan dansa! Det är däremot sjukt tråkigt om han inte kan det blir som en foxtrot i slowmotion då, medan dem som kunde dansa fick hatten att flyga av både en och två gånger...
Two Step it is!
 
Vi hann även med en line dance, vilket inte heller är så svårt om man står så att man ser vad dem andra gör..

Vi beskådade också något av det minst glamorösa jag sett i dansväg... Tänk er line dance, och så lägger ni till en ganska vulgär hip hop låt istället för countrymusik. Och så tänker ni er hur amerikaner normalt dansar (läs juckar mot varandra) - kombinationen är en syn jag önskar jag sluppit. Vi fick dock höra att detta var väldigt trendigt ! - jag måste ha missat något....

Shoppa som en svensk

För att fortsätta på påskens äventyr så gjorde vi nåt väldigt  svenskt på fredagen (ja inte traditionsenlig långfredag).
Detta gör alla svenskar när de är i USA jag brukar föredra att vänta tills jag är tillbaka i Europa -
Shopping!
Vi tog oss till en Premium outlet i Round Rock som jag föredrar framför den gigantiska i San Marcos.
Mest för att dem faktiskt har saker man som något mer modemedveten svensk (jämfört med de flesta Austinbor) vill ha.

Hur shoppingen gick? Döm själva.....

Visste väl att det var en bra ide att köpa en "mini-SUV"
Bara för att förtydliga vi var bara 2 personer som shoppade. Jag håller mig fortfarande till skor, väskor, jeans och sportkläder- det kunde tydligen bli en hel del ändå!

Vi fick en del blickar från andra som var där och handlade... Men behövde göra något typiskt svenskt innan vi gick över till nästa etapp.

torsdag 12 april 2012

Western Ritt

Har återigen haft besök från Svedala. Denna gång hann vi med en hel massa saker.
Vi började med att prova något amerikanskt.
Western-ridning.

Ute i Splicewood, strax väster om Austin down town i The "Hill Country" fanns ett litet stall där man kunde boka en tur. Visade sig ganska snabbt att bokningsprocessen nog var det svåraste med projektet.
När jag väl fick tag på kvinnan som ägde stället var hon på hästryggen och kunde inte ta några anteckningar. Hon lovade att ringa upp inom en timme då hon hade tid för en tur dagen efter men hon visste inte när.  3 timmar senare får jag tag på henne igen och då står hon i sin tvättstuga och säger, kan du hålla kvar nån minut så vi är säkra på att vi kan boka en tid - jo det skulle underlätta att veta om vi ska med på turen klockan 10 eller klockan 3.
Efter ca 25 minuter blev bokningen dock klar. Hade då på känn att mötet med henne skulle bli ganska intressant....

Dagen efter hittar vi efter lite letandes fram till hennes lilla gård. Den var liten och rörigt är nog bara förnamnet. Närmsta liknelsen är nog "den gamla damen med för många katter", men hästarna var välskötta och fina.
Vi var lite tidiga men tänkte att vi skulle hinna äta lite innan vi red iväg. Det första ägarinnan säger är- "vad bra att ni är tidiga då kan vi ge oss iväg lite tidigare Jag ska bara...."
Vi kunde dock ta våra sallader och sätta oss vid bordet. Hmm frågan var bara vilket bord?
Hon kommer runt i "stallgången" (en veranda med tak) och börjar lyfta bort diverse bråte och jo där fanns ett litet bord och två stolar, intressant matplats med baken på 3 hästar som närmsta vy ( en meter bort).

Vi hann äta våra sallader, fylla i de blanketter som behövs vad man än gör i det här landet där man lovar att inte stämma någon om man skadar sig, lämna betalningen och ja... det där "jag ska bara" var fortfarande inte klart.
Härligt väder var det

Men vi kom upp på våra hästar till slut och hon gick igenom hur man hanterade westernstilen (till skillnad mot det Europeiska sättet att kontrollera hästen). Kan konstatera att hästarna var extremt känsliga men det var ett väldigt behagligt sätt att rida på.
Och så red vi ut i fantastiskt vackra omgivningar. Och vi hade lyckats pricka in en av de dagar då de flesta blommor blommar.
Vår guide var dock inte helt enkel att förstå hennes mantra var, " hästen får bestämma jag tvingar den inte, vill den trava så travar den" - lite annorlunda tänk när man har 3 hästar med helt olika viljor. Min häst var mest intresserad av att bita eller sparka dem andra men fort ville han inte springa (så fuskade lite och manade på honom ibland)....
Hon hade dessutom gett ledarehästen till min kompis och sa "rid först du" - det var väl helt ok om  min kompis hade haft en aning om vart vi skulle. Men det fanns tydligen en ridstig (bred som en människofot ungefär) som vi skulle förstå att vi skulle ta oss fram längs.
Växer lite överallt....

Vi gjorde lite småstopp här och där då hästarna fick lite morötter och äpplen och vi vatten (behövdes i gassande sol och 30 C). När vi väl skulle fortsätta frågade vår guide om vi var redo
- Ja , sa vi
-  jag pratar med hästarna, blev svaret....

Efter nästa stopp frågade hon samma sak, och vi var tysta, sen frågar min kompis efter ett tag
- menar du oss eller hästarna?
- nu pratar jag med er
självklart.....

Men det var en härlig ritt och lite underhållande guide. Har nog aldrig sett någon rida i korta jeansshorts (tänk hot pants), sporttopp och cowboyhatt förut. Och jag är inte säker på att det är en syn jag vill se igen :)
Men själva ridturen kan jag dock rekommendera.
Men aj vad ont det gör dagen efter.... och nästkommande 3....

måndag 9 april 2012

Sommar!

Sommar Sommar Sommar,  Just nu är Austin ett rätt ok ställe att vara på.
30 grader lite lätt vind och sol hela helgen.
Jag har tillochmed fått ordning på balkongen så det går att både ligga och sola/vila i skuggan eller äta middag där nu- inte så att jag saknar slasket i Stockholm just nu.

Börjar tillochmed få lite färg, till och med benen börjar få en annan nyans än den "gråblå" ton dem normalt har efter en vinter.... Men vet inte om det var precis denna färg jag var ute efter: Stora röda bulor!
Jag hatar Myggor! Och som sig bör i Texas så är dem ett par storlekar större än normalt. Fördelen är väl att dem är ganska slöa så när man väl ser dem är dem lätta att ha ihjäl men det är nog allt som är bra med dem.
Och betten kliar! Blir snart galen på riktigt
Tycker definitivt att det är dags för fladdermössen att avbryta sin strejk och göra sitt jobb - ut och ät mygg!



Inte riktigt den typ av sommarben jag hade tänkt mig. Och det kliar....

Annars är det mesta numera vardag. Men det finns en sak som irriterar mig varje morgon på väg till jobbet.
Om en väg har 4-5 filer och det tidigt skyltas om att två av dem leder mot Tx Hiway. Då bör man kanske ligga i någon av dessa två vänsterfiler framförallt som det går lite långsamt i dessa och bildas köer ca 1 mile innan avfarten, varje morgon om man nu ska dit.
Kan det vara en anledning till att det är köer och att folk ändå väljer att ligga där? Kanske för att man vet att man ska av mot Tx Hiway? Eller?
Ändå är det ett par bilar, varje morgon som väljer att ligga i högerfil brevid köerna för att 10m innan avfarten tvärstanna för att ingen släpper in dem i kön trots att dem har blinkat (i ca 20 m)...  Kanske läge att inse att man missat avfarten?
Nejdå mycket bättre att tvärbromsa stanna och vänta på att bli insläppt när alla andra som ligger i filen kör i 110km/h.... Har inte bara sett en olycka på denna plats och är alltid livrädd när jag inte  kommer ut i ytterfil för att kunna köra förbi dessa tvärstannande bilar.
Kanske något som brde tagits upp under uppkörningen?

måndag 2 april 2012

Turistattraktionen som försvann...

Ja tillbaka i Austin och framåt onsdagen i förra veckan kom Sommaren - eller ja vår som säger dem här.
30grader varmt (Jag pratar fortfarande i Celsius) sol, lite lätt brist  (till halv storm) och allt blommar, precis allt!
Antar att alla växter passar på när det regnat massor. Allergiker göra sig icke besvär med att komma hit. Jag som adrig varit allergisk måste medicinera mig för att klara att träna utomhus. Men fint är det.

Var en härlig helg iallafall med sol och god mat och lite god dryck. Drack dock mest vatten då jag skulle springa ett 10 km lopp på Söndagen, Austin Statesman Capitol 10k. Var inte direkt ensam drygt 23 000 löpare (ja en och annan gångare också) gjorde detsamma. Jag hade nog underskattat värmen från solen dock så själva loppet gick sådär, är inte ett bra tecken när man måste stanna och spy på vägen men men i mål kom jag. En sak som störde mig enormt är dock att dem ordnar ett lopp över 10 km. Och sen har dem distansangivelser i - Kilometer? Meter kanske? Mil? - Nej i Miles?!?!?
10km= 6.2137 Miles,  jämt och fint och enkelt att försöka räkna ut vilket kilometertempo man håller...

Gjorde en annan sak i lördags också. Har förvisso sett Austins största turistattraktion av en slump några gånger då jag råkat passera men nu tänkte jag ta mig en ordentlig titt och lite fina kort kanske.

Vad är då den största turistattaraktionen, The Capitol? University of Texas? LBJ Library? någon Jazzklubb? Salt Lick BBQ?
Nej våra Fladdersmöss som bor under "Bat bridge" (även kallad Congress bridge)
Såklart vad annars?

Någon gång runt solnedgången brukar dem i gemesamma flockar lämna brofästet för att ge sig ut på matletarjakt (och lugn dem äter bara insekter)... Detta sker varje kväll (trodde jag) mellan Mars/april- November.
Jag har sett en lite mindre svärm när jag gått förbi några gånger så jag vet att dem är tillbaka i stan efter vintersemester, men vad hände.

Jag gick ner mot bron, jag var långt ifrån ensam (var flera hundra som väntade) och vad händer... Jag väntar och väntar och väntar och... nej just det inte kommer det några fladdermöss....
Jo ett par stycken men dem är små och snabba och det fastnar inte riktigt på kort. Vad är det för stil. Här har staden skyltat upp om Austins fladdersmöss och så behagar dem inte visa sig?
Börjar undra om dem var i Europa på vintersemester, och lärt sig vad Strejk är?


Titta noga så syns allt folket på bron och båtarna som väntade...


måndag 26 mars 2012

På flykt från Austin

SXSW blev för mycket så jag rymde. Till Aspen Colorado.
Frisk luft och skidåkning var precis vad jag behövde, hjälpte lite mot hemlängtan också.
Är väl fullt normalt att bota hemlängtan till Stockholm med att åka till Rocky Mountains i Colorado?

Fantastisk skidåkning trots att det varit lite för varmt och mindre snö än dem haft på 50 år. Vilket här betyder ca 80 cm i byn! Och som Europé är det  inga problem att köra i "vårsnö"
Det hade varit roligt att få lite mer av det ökända champagnepudret men fick lite igår och idag då det blivit lite kallare. Och bergen är stora så man behöver inte trängas varken i dem lätta backarna eller i favoriterna  the double black diamonds. För er som inte är så insatta i skidåkar världen betyder detta nästan alltid opistat och det kan mycket ofta vara mitt i skogen (även om det är markerat som en pist). Och många förstår säkert att det är sunt att akta sig för träden, själv lär jag mig den hårda vägen.... Inte att rekommendera....


Inte ramlat - lovar bara lössnö som "stänkt"

 Och i brist på champagnepuder kan man alltid åka vanligt puder och sen ta champagnen på afterskin.

Aspen är en lyxort som många kändisar åker till men håller man sig bara lite utanför sjävla centrum så har folk inte längre pälsar på sig utan skidjackor - känns mer uppfriskande. Priserna är dock inte lika uppfriskande, detta är en plats där det tenderar att vara dyrare än i Stockholm....

Träffade en hel del roligt folk. Det hjälpte till att det var St Patricks day när jag anlände, det firas stort i USA och så även i Aspen, gjorde första intrycket lite mindre snobbigt än det är.
Lyckades dock med döddssynden att kalla en Nya zeeländsk tjej för Australiensare,  onda ögat fick jag.... men hon trodde jag var engelska så vi kom snabbt överens om att vi var kvitt....

En annan sak gick in i ett café i backen och såg detta i taket
En massa delstatsflaggor- Men var är "The lone Star???" Texas delstatsflagga? är det ok att den inte är med eller diskriminering.
Kanske borde bli mer orolig över att jag faktiskt tänkte på att den inte var med.... Har jag blivit Texicaniserad?

måndag 19 mars 2012

SXSW

SXSW (South by South West)
Så var den här (eller nu precis passerad) festivalen/mässan som alla pratar så fort du sätter din fot i Austin.
Världens största musik och filmfestival. Stort roligt men....
2000 band är listade på de officiella scenerna/eventen under 9 dagar. Till detta ska det läggas till ett par hundra band som spelar på barer som inte är officiella SXSWscener. Och alla företag passar på att ha stora event.
Ja man behövde inte ha tråkigt iallafall. Men staden förvandlas tilll en cirkus. normalt är det bara en del av East 6th street som är en cirkus med lite för överförfriskade studenter och liveband som spelar (samtidigt) på uteserveringarna brevid varandra. Under SXSW är halva stan avstängd och självklart är gatan jag bor på mer eller mindre avstängd under festivalen.
Så mina intryck:
1. BILKÖER - motorvägarna är som parkeringsplatser.
2. Ingen sömn, helt ok med ett liveband då och då men när 5 spelar samtidigt på uteserveringar som ligger ca 20m ifrån varandra blir det mest ett oväsen. Framförallt som dem försöker överrösta varandra så innan kl. 02 var det inte dirket ide att gå och lägga sig.
3. Fulla människor överallt hela tiden. Blir inte bättre av att det är spring brake samtidigt så att alla universitets/collegestudenter kan festa dygnet runt .
4. Rörigt. Så många band som spelar att det är omöjligt att fundera ut om det är något speciellt man faktiskt vill se.
5. När man väl bestämt sig vart man vill gå är det långa köer, höga inträden och bandet visar sig vara kasst
6. Bilolyckor... för många onyktra som är ute och kör.

För att beskriva precis hur galet det är kan jag berätta följande. En kollega till mig har en dotter som jobbar som bartender vilket även hennes sambo gör. Under SXSW jobbar dem förvisso från 11-02 varje dag i nära 2 veckor. Under denna tid får dem så mycket dricks att det räckte till handpenningen på ett hus....

Så nej kan väl säga att jag inte är nåt större fan av SXSW det var kul i ett par dagar men 9 dagar?

Men det hade sina ljuspunkter. Alla är hela tiden ute så det är lätt att hitta folk att hänga med. En del band var riktigt bra. Var på ett "svenskt" event som var fantastiskt. Det orndars av Svenska handelskammaren i Texas och ca 5 band spelade, alla utom ett svenska. God mat, trevlig terass en kväll när temperaturen höll sig över 25 grader. Många roliga människor, både svenska och andra. Och banden jodå dem var ok, ett var jättebra- det amerikanska....
 
SXSW det bättre eventet





Många armband blev det men inte lika fina















En annan sak. Jag är ju tråkigt svensk och tycker att det lite onödigt att dricka alkohol och köra bil... jag tycker det är ok om någon tar en öl och sen kör. Men 2 flaskor vin först sen köra? Behöver jag säga att jag under festivalen låter bilen stå på kvällarna även när jag är nykter känns som det finns flerar saker än "ice on Bridge" att  oroa sig för.

torsdag 8 mars 2012

Bara i Texas


Misströsta inte det ligger 4 skivor grillad biff under korven också- Du blir nog mätt
Detta ovan är en liten tallrik grillat kött på det kända Salt Lick. Dem grillar över vedeldade grillar som är ca 2m i diameter. Det vanligaste är att man äter deras buffe (den dukas fram vid bordet så du behöver inte hämta själv och allt är nygrillat). Jag valde dock att ta den minsta grilltallrik dem har, då fick jag förvisso välja bort en köttsort....
Men fick flera skivor, biff, fläsk och korv. Alla mer eller mindre rökta och sedan grillade. Detta toppat med deras egen BBQ sås, deras variant av tabasco coh habanero dressing fanns också att tillgå. Till detta serverades potatismos, vitkål och bönor - ja och så bröd, pickles och lök för du kanske inte blir mätt! Och ja detta är den lilla tallriken.
Jag fick i mig nästan allt kött (inte all korv) är stolt, till detta åt jag endast vitkålen (som var riktigt god) - och jag har nog aldrig varit så mätt inte ens efter ett svenskt julbord.
7 timmar senare var jag fortfarande lika mätt... Kommer nog ta ett tag innan jag åker dit igen.

Men jag fick en annan idé när jag var där, ifall jag nu någonsin skulle råka få ett par cowboystövlar så har jag hittat ett användningsområde - mycket raffinerat av Salt Lick tycker jag.

Kanske skulle skaffa mig ett par boots ändå, nu när jag har insett användningsområdet för dem?
 Senare på kvällen var vi och drack öl.... Inte helt smart med tanke på hur mätt jag fortfarande var eller så var det precis det som var smart, blev inte för många öl.
Under förra veckans besök prövade jag fler amerikansk Ales och IPAs än på länge. dem flesta från Texas. OCh när en bar har nedanstående sortiment, så kan alla hitta en öl dem tycker om - 83 olika fatöl!!!

Fat sortimentet (eller delar av det) på The Ginger man i Austin
 Finns en annan trevlig sak med dessa öl. I Stockholm är normalt dessa öl dyra, här betalade vi för dem riktiga dyrgriparna 6 USD, men oftast mindre. Lokala varianter gick ofta på runt 4 USD. Och då ska det tilläggas att bartendrarna har tröjor där det står " To order a small beer should be a fellony".... Bara i Texas

måndag 5 mars 2012

Baseball och hårdrock eller hur var det nu?

Hallå!
Har haft besök från Stockholm i en vecka och därmed inte bloggat. Men sett desto mer av staden med omnejd.
Vi passade på att gå på den amerikanska sport som det är säsong för nu så nej inte amerikansk fotboll utan Baseboll.

Det påstås vara den näst största sporten här i Austin men det var ganska glest på läktarna så jag tvivlar, å andrasidan var det en match en vardagkväll och det kan vara anledningen till den lite glesa publiken. Är dessutom en stor arena där alla satt utspridda. Men lite liv var det allt. Inte under nationalsången som ingen verkar kunna, men det vet såklart arrangörerna så under resultattavlan och jumbotronen så visas texten - Äkta karaoke alltså.
Därefter var vi på väg att sätta oss igen men då kommer låt nummer två; den som alla dessutom sjunger med i. Jo även till denna fanns textning tillgänglig, men efter ett par events har jag lärt mig att denna sång är mycket viktigare än nationalsången i denna del av landet:
"The Eyes of Texas are upon you,
All the live long day.
The Eyes of Texas are upon you,
You can not get away.
Do not think you can escape them
At night or early in the morn-
The Eyes of Texas are upon you
'Till Gabriel blows his horn. "
Till låten hålls handen/händerna upp och visar ett tecken. Själv känner jag igen det som det tecken hårdrockare brukar vifta med, här påstår man att det är hornen på en ko! (universitetslaget heter Texas Longhorns) - vem hade trott det, att hårdrockarna skulle använda kohorn som sin symbol?!?!? eller vem var först?
Bilden förvisso snodd från en fotbollsmatch men tecknet är detsamma!
Annars var baseboll en märklig sport att titta på. Har förvisso prövat att spela själv och har hyfsad koll på reglerna. Men oj så segt det kan vara. Inget lag fick poäng förrän i 7e  innings (man spelar 9). Innan dess var de flesta innings bestående av 3 raka brända spelare, sällan någon ens träffade bollen och gjorde dem det blev det en lång hög boll som direkt togs som lyra. För att inte bli allt för slö av att sitta och titta på detta har arrangörerna lagt till en 7th inning stretch. Jajjemän innan 7th inning startar får publiken ställa sig up och stretcha! - var välbehövligt.
I övrigt ett ganska trevligt event och Texas Longhorns slog Houston Babtists med 2-0 (båda poängen tagna i samma omgång). Ska dock inte vara allt för kritisk då det visade vara sig den mest påäng fattiga matchen under säsongen. Så ska nog ge det en chans till.

Matchen Texas- Houston, at Disch-Falk Field


måndag 20 februari 2012

Back in town

Tillbaka i USA har jag äntligen påbörjat processen för att ta körkort. Som svensk måste man både skriva teoriprov och köra upp. På hemsidan står det att man kan komma in för en dropp-in tid - naturligtvis kunde man inte det. Fick boka tid. Sen köa i 2 timmar för att få göra ett syntest och sedan teoriprovet.
Duktig som jag var läste jag igenom teoriboken dagen innan (och jo den är nära 120 sidor i Texas). Det mesta som står är vilka typ av straff man får om åker dit för någon föreseelse.
Känns inte som det spelar så stor roll om man får 2000 USD i böter eller 1500 om man kör rattfull. Känns viktigare att veta att man inte får köra rattfull. Men tydligen har jag fel för det var flera frågor av denna karaktär, tur att jag även skummat igenom dessa avsnitt i boken. I övrigt krävdes inte särskilt mycket för att klara provet. Följande fråga fanns tillexemple med "Hur påverkas du som förare av amfetamin?"
A. Du får lättare att hålla dig vaken vilket är bra vid nattkörning
B. Inte alls
C. Du får koncentrationssvårigheter och humörsväningar som kan påverka dig som förare.

Hmmmm undrar vilket alternativ som är rätt....
Måste jag att jag blev godkänd?

Köra upp fick jag däremot inte denna dag utan boka en ny tid om några veckor. Känns väldigt märkligt att jag måste köra upp också då jag får köra till och från  körkortsproven i min egen bil på mitt svenska körkort.

Enligt lag i Texas skall körkortet tas 30 dagar efter att man flyttat hit. Det är dock inte möjligt om man flyttar in då man måste ha ett social security number och det tog som ni vet lite mer än 30 dagar att få. I övrigt är det främst bilförsäkringsbolaget som tjatar om att ett amerikanskt körkort måste tas.
Men försäkringsbolaget har varit väldigt lätta att ha att göra med liksom banken. Precis tvärtom mot vad alla sa innan jag flyttade hit. Åandra sidan har ingen annan instans varit lätt att ha att göra med.
Har tillbringat åtskilliga timmar i telefonköer och samtal med kundtjänster som inte kan svara på frågor.
En sak som alla dessa samtal slutar med är inte : Tack ha en bra dag, utan detta sägs ofta och sen kommer harangen som går så snabbt som möjligt (så att ingen ska lägga på ?),
" Tack för att du valt xxx, vi glädjer oss att få hjälpa dig med xxx till en lägre kostnad" och sen följer ofta bolagets slogan också. Av nån anledning känner jag inte att detta är det naturliga sättet att avsluta ett samtal, men vad vet jag.....

Annars känns det ganska bra att vara tillbaka och hemma i min lägenhet. Däremot har jag börjat irritera mig på ett annat fenomen. När man är ute och äter så är snabb service ett måste här i USA vilket gör att man får vakta tallriken, helst hålla i den för att den inte ska bäras iväg mitt i måltiden.... Igår fick jag nästa slita tillbaka tallriken från en servitris. Och då var vi och åt på en av de dyrare Italienska krogarna i stan - får man påpeka att det inte är särskilt Italienskt beteende?
Men maten var god iallafall (det jag hann äta)

Men som staden säkert skulle säga " Tack för att du valt Austin, vi ger dig mat du inte hinner äta till en högre kostnad"

tisdag 14 februari 2012

Kulturkrock

Så är jag tillbaka. Var på äventyr i Stockholm och sen blev jag sjuk så längesen jag uppdaterade.

Besöket i Stockholm var fantastiskt med kyla, snö, sol och massor av nära och kära. Och shopping! Fick äntligen tillfälle att kolla in lite aktuellt mode och få med mig lite tillbaka.

Tänkte också att det skulle vara kul att se om det fanns någonting som jag reagerade på angående beteenden efter bara 3 månader i USA. Behövde inte vänta så länge det hände redan på flygplatsen.
Medan boardingen på planet från Austin till Newark var allmänt kaos, mest beroende på att amerikaner har svårt för det där med storleken på handbagage. - Nej en "cabin bag" är inte en väska på hjul. Det är en LITEN väska på hjul som får plats på hatthyllan. Ett handbagage + datorväska betyder här ta med dig hur mycket och vad som helst, eller?!?
När ca 30 personer återstår i boarding uppstår problemet, förutom att det tar ca 5 minuter för varje person att baxa upp sitt eget bagage i utrymmet för handbagage, det får inte plats några fler väskor.... Så nu börjar dem be alla som har med sig lite stora väskor (och nu ingår plötsligt allt större än en datorväska i detta begrepp) att lämna bagaget för att det ska lastas i bagageutrymmet på planet.
Har du varit duktig och bara har med dig en väska i handbagagestorlek får du snällt ha den under sätet framför dig - tilläggas ska att det är dåligt benutrymme på dessa inrikesflyg och plötsligt blir drygt 3 timmar på ett flyg väldigt länge även för mig som är kort. Alla ber dock snällt om ursäkt och väntar tålmodigt under denna procedur oavsett vems fel fördröjningarna är.

Väl på Newark hittade jag gaten till Stockholm. Folk tittar lite surt på mig och flyttade sig nästan när jag skulle förbi för att hitta en ledig stol vid gaten innan boarding. Själva boardingen gick otroligt smidigt och inte ett för stort handbagae syntes. På dessa flyg finns det desto mer utrymme så här hade det kanske fått plats. Men om nån råkar backa ur sin stolsrad under boardingen så att du får deras väska i huvudet och deras fötter stampar över dina så får du möjligen en blick och en suck av den som backade och orsakade skadan. Jo just det - jag är omgiven av svenskar och då är det naturligtvis mitt eget fel, en ursäkt har man inte tid med flighten är  ändå bara lite över 8 timmar...
Detta beteende är sedan ganska genomgående under besöket i Stockholm med några få undantag. Jag har inga illusioner om att jag har varit mycket trevligare själv innan men det är nog något jag hoppas att jag tagit med mig från USA att le, säga hej och be om ursäkt lite oftare.
Happy Valentines!
och jo det är stort här. Halva avdelningen hade med sig godis och presenter till alla andra allt med hjärtan på och det är nästan som en helgdag, dem flesta jobbade inte mer än halvdag....
och jag fick blommor :)

onsdag 25 januari 2012

Oväder

Trött... Det har varit oväder inatt och som jag sagt förut när allt är större här tillochmed oväder!
Det har tydligen inte regnat så mycket på en gång på flera år, runt 7 inches -och nä jag har ingen aning om hur mycket det är utan att använda mig av konverteringshjälp, men ok det är ca 17,8 cm (tack google) och nej det är inte en felskrivning det har regnat 17.8cm inte mm.
Ett par tornardos har tydligen dragit förbi också men inte i Centrala Austin så det märkte aldrig jag. Åskan däremot höll mig vaken från kl. 02 inatt.
Tycker egentligen att det är ganska häftigt med åska men vissa knallar är så höljudda att man nära nog ramlar ur sängen och det är väl okej en gång, men inte i 5 timmar.

Imorse i bilen varnade dem för att vissa vägar kunde ha vattensamlingar/vara översvämmade och deras råd. Stanna och vänd kör inte igenom. Jo jag kan förstå att det inte är smart att köra ner och fastna i en vattenpöl djupare än bilens höjd. Men vänd om ?
Då dem inte specificerade vilka vägar det gällde känns det inte som en helt genomtänkt varning. De flesta vägar här är mångfiliga och med stora refuger emellan. Jag hade blivit lite lätt rädd om folk plötsligt började vända på motorvägen...

Till nåt helt annat. Var ute igår och tog en öl med några vänner och vi hamnade i en diskussion om varför jag absolut inte får betala. Jag vet att det är norm här att män betalar och kvinnor blir bjudna. Men när man umgås i större gäng där alla tjejer har bra jobb så blir det lite märkligt. Förvisso blir det billigt för mig men känns inte helt rätt. Jag har inga problem att betala min egen dryck. Å andra sidan tar dem otroligt illa upp om man själv betalar, det är rent av en förolämpning. Som tur är är det billigt här (4-5 USD för ett glas vin under happy hour). ¨Så jag får väl ta sedan där jag är. Och jag har iallafall talat om för dem att inte bli helt förvånade om dem inte får bjuda om dem nån gång besöker Skandinavien.

Nedan en bild på den "lilla" basket arenan jag besökte i lördags.

söndag 22 januari 2012

jazz och basket

Jazzklubben var helt ok, det var tydligen en av Austins äldsta jazzklubbar med spelningar varje dag.
Sen i fredags var jag på en konstert där det spelades Bach, Mozart and Bethowen delvis i jazzversioner. Framförallt pianisten var fantastisk.
Därefter var det häng på pharas en orientalisk restaurang väldigt trevligt men lite väl mycket rök från vattenpiporna kanske. Men god mat, hade vi vetat att vi skulle dit hade vi kanske tagit med nåt annat vin för det som fanns i affären mittemot var kanske ingen höjdare. Nu spelade det inte så stor roll eftersom jag körde och nä jag dricker inte vin innan jag kör men skrämmande många gör.... Annars är det ganska sympatiskt med matställen där man får ta med egen dryck.

Igår var jag på uppe på en basketboll match. Texas-Kansas (collegeligan). Var en spännande match trots att basketboll är ganska tråkigt att titta på. Men det var roligt att uppleva. Arenan är större än Hovet och det var fullsatt (Trots att laget spelat väldigt dåligt denna säsong). Skolbandet spelade och cheerleaders var såklart på plats. Och ljudet, trodde jag skulle bli döv vid nåt tillfälle - fantastiskt.
Och en hel del av supportrarna har istället för den orangea Texas longhorn tröjan, en orange skjorta med vita axlar och ja-cowboyhattar!
Cheerleaders har jag dock svårt att förstå värdet av. Det var 4 killar och fyra tjejer och killarna gjorde en hel del imponerande volter men tjejrna sprang mest runt med skyltar eller bara och vinkade. Att man tillochmed får stipendium för detta är inte helt lätt att förstå. Men jämfört med dem som  bara springer runt med pompoms dem dansade lite och viftade med sina pom poms men så var cheer leadertjejerna väldigt atletiska. Men varför finns dessa?  Är det för att basketboll och amerikansk fotboll är så tråkigt att det måste vara lättklädda tjejer i alla pauser?- det skulle kunna vara en förklaring.

Därefter var jag på en barrunda på gatan där jag bor, i dem nergångna villorna. Visade sig att flera av barerna är riktigt stora det syns bara inte från gatan. Träffade många från Eurocircleeventet och även en del amerikaner (hang arounds till europeerna) som alla frågar, Vad är mest konstigt med Texas? - ehh vågar man svara?

tisdag 17 januari 2012

Europeer

Puhhhh ännu en hektisk dag. Men har iallfall hunnit med ett träningspass och nu middag och sen ut på jazzklubb. Det blir nog första gången sen jag kom hit som jag medvetet går till en musikklubb, trots att det är det som Austin är absolut mest känt för.
Har självklart hört diverse band och trubadurer/sing and songwriters på diverse barer sen jag kom hit, dem är överallt, men har aldrig riktigt brytt mig om vem som spelar (och kvaliteten är högst varierande måste tilläggas).
Men jag träffade en hel del nya bekanta i lördags och några av dem föreslog en drink på en jazzklubb ikväll. Ska bli spännande och se om kvaliteten är bättre här.

I lördags var det stor Eurocircle fest. Dvs ett event för Europeer i Austin. Mycket välordnad fest och betydligt lättare att lära känna folk här en "vanlig kväll" på stan. Sen går det inte att komma ifrån att det är lättare att hitta gemensamma nämnare med andra europeer.
Det var såklart en del amerikaner på eventet också, mestadels makar/makor till andra europeer.

Men ett par amerikaner som jag aldrig förstod vad dem hade för koppling till Europa var också där. Pratade med en av dessa amerikaner en engelska och jag tyckte han var den mest välklädda på eventet och såg bra ut - så varöfr inte.
oj oj oj så roligt fast kanske inte på det sätt han hade tänkt sig. Han var ifrån Austin och hade nyligen flyttat tillbaka hit så jag tänkte att jag kunde få lite insidertips om vad man ska göra i stan.... hans svar på frågan vad som var bäst med Austin:
"Tja det ligger i Hill Country och det är fint, man kan springa vid town lake och det finns bra restauranger" - ehhh okej jag visste nog mer om stan och kunde beskriva den mer spännande än så när jag varit här en dag i våras.Vi fortsatte samtalet i samma stil ett tag för engelskan, hennes make och jag tyckte hans svar var så tråkiga att det blev roligt, framförallt som han inte alls verkade förstå att jag drev med honom... kanske inte så snällt men ;) - vad ska man säga - amerikaner...

Sen skaffade jag mig själv lite egna problem på eventet. En av de första personerna jag pratade med mindes jag inte namnet på och det visade sig senare att en annan person jag pratade med heter nästan samma sak (skiljer en bokstav i förnamnet) - så länge visste jag inte vem av dessa det är jag ska möta upp ikväll, en lite tillbakadragen musikkille eller en sprudlande, sprallig tjej.  Kanske lönar sig att vara lite mer uppmärksam nästa gång. Båda är trevliga så det hade inte spelat någon större roll och med tanke på att det är en jazzklubb antar jag att det är musikkillen och hans kompisar jag ska möta upp.

fredag 13 januari 2012

Varning för kyrka!

Fredag .... Välbehövligt... Men jag gillar när det är mycket på jobbet så även om jag är trött så har det varit en bra vecka.
Har även kommit igång med träning igen. Tyvärr hinner jag sällan hem från jobbet innan solen gått ner så blir mycket på gymet i huset, men imorgon blir det långpass runt "town lake", jo det är fortfarande en flod men säger jag längs floden så tror folk att jag mer eller mindre har lämnat staten för att springa längs floden i Colorado....

Såg ännu en varningsskylt idag. Det är nog den mest skumma så här långt. Det stod  KYRKA. Och mycket riktigt det låg en kyrka där. I Sverige sätter vi väl också upp skyltar vid våra kyrkor, men en varningsskylt?!?!?! Det är kanske att ta i? Fast när jag tänker efter så i det här landet och med tanke på alla frikyrkor så är det kanske inte helt fel med en varningsskylt....

Blir lite nyfiken på vad det var för kyrka.
På tal om kyrkor så har jag sett ett roligt fenomen på TV-reklamen (och jo är redan mer än less på dessa konstanta avbrott). Det är väldigt mycket reklam för dejtingsidor, och precis samma sidor som hemma. Men de talar alltid om hur många medlemmar dem har och den som verkar ha flest (enligt reklamen) med nära 5 miljoner medlemmar är "Christian mingle". Och jo dem pratar inte bara om att du kan träffa någon för ett långt förhållande, här träffar du din framtida make/make som Gud har matchat dig med. Hmm det kanske är inte vore så dumt? ;)

Satt länge i bilen idag. Var och hämtade mina registreringsskyltar och registreringsbevis för bilen. Fram tills nu har jag kört med provisoriska skyltar, dvs ett papper i en plastficka... På VW sätter dem iallafall plastfickan i en ram som dem skruvar fast men känns inte helt stabilt.
Detta betyder att jag nu kan åka och ta körkortet, jo måste ha ett från Texas vilket betyder nytt teoriprov och ny uppkörning. Och ja du måste ha registreringspapper och försäkring på bilen för att få köra upp - kul om man inte har bil.
Men ska bli spännande. Alla har hela tiden sagt att teorin är så basal och jo det tvivlar jag inte på och många stater har en teoribok på ca 25 sidor, så blev lite förvånad och inte helt glad när jag upptäckte att den i Texas är 145 sidor, har lite att göra i helgen alltså.

Och om jag nu någon gång glömmer bort var jag bor kan jag bara titta på den diskreta registreringsskylten.

måndag 9 januari 2012

Vin och Varningsskyltar

Har haft besök i Austin av familj så har inte varit så aktiv med bloggandet. Men nu är det bara jag hemma igen.
Har rest runt lite under besöket och igår var vi på en vingård strax sydväst om Austin " The Duchman family Winery". En mycket trevlig liten vingård som inte riktigt kan försörja gården med egna druvor (ungefär 15% av det som blir vin kommer från egna gården), men alla druvor i vinerna odlas i Texas. Provsmakning av 5 viner för 5 USD är inte att förakta det heller. Och det fanns goda ostar och charketurier att köpa till.
Vi fick dessutom smaka på deras desertvin gratis och vi fick en rundtur av tillverkningen. Rosévinet var inte direkt äckligt men inte det godaste jag druckit heller men de två vita vinerna och de två röda vi provsmakade var riktigt bra och likaså var desertvinet. Så nu står några till flaskor hemma i skafferiet. Roligt med en positiv överaskning för många har varnat mig för dessa vingårdar och sagt "dont drink Texan wine".

När man kör runt lite i Texas upptäcker man ganska snart att skyltarna inte är som hemma. Skyltningen med anvisningar om vart man ska åka gör man nog bäst i att försöka undvika att läsa dem kommer förvirra en innan man lär sig att en skylt som talar om vart vägen går kan sitta över vilken fil som helst, om det inte  är en pil på den för då är det ett direktiv och ligger du då inte i rätt fil kommer du köra fel... Tillsammans med halvbra uppdaterade GPSer kan det orsaka ett par km extra i bilen (ja även för mig ;)

Sen finns förstås alla varnignsskyltar. Det har vi såklart i Sverige också men en av de mest frekventa skyltarna här lyder "WATCH FOR ICE ON BRIDGE" - och jo det är klart att det kan frysa till lättare på en bro där det är fuktigt.... eller för den delen ramla ner istappar från en bro som går över vägen du åker på  - Men och det är ett stort MEN - Det är minusgrader i snitt 3 dagar om året i Austin med omnejd!
Någon som sett varning för is-skyltar i Sverige?  Det känns inte som att is är den största orsaken till olyckor i Texas och någonting säger mig att det inte är för att man varnat så bra för isen som dessa inte sker....

En annan varningsskylt som jag tror bara finns i Austin:
Svårt att se på fotot men det står "Never handle grounded bats"
Och jo det finns en gigantisk fladdermuskoloni under Congressbridge här i Austin. Tyvärr är dem på "vintersemester" på varmare breddgrader under denna årstid. Dem beräknas vara tillbaka i Mars. Och det är bra att jag då vet att jag inte ska plocka upp en som ligger på marken.....

Har i veckan också fått ett meddelande som inte känns helt korrekt från Sverige också:
Tack för välkomsthälsningen men jag har varit här i 2 månader nu..... Inte bara i USA det går långsamt ibland.

söndag 1 januari 2012

Gott Nytt År!
Så var det 2012. Ska bli ett spännande år här i Austin. Men måste säga att jag just nu längtar tillbaka till Sverige och har svårt att se att jag skulle stanna här mer än detta år. Men vem vet vad som händer.

Dem senaste dagarna har jag haft besök från Sverige. Så har försökt roa dem med att visa allt som finns att se i Austin med omnejd. Är man inte intresserad av små obskyra musikställen så är det ganska snabbt gjort.
Men var uppe på Mt Bonnell - med en fantastisk utsikt över Austin. Alla pratar om att man måste gå en bit och att det är uppför (eeehhh såklart det är ett berg...) men att det går att göra även om man inte är så vältränad.
Ja det kan man väl lugnt säga.... Det tog 5 minuter ungefär att gå upp - så klarar man inte det så är det inte bara träning som fattas tror jag...
Men det var vädligt fin utsikt.

Utsikt över Austin
 Var även i San Antonio en dag. Tittade såklart på Alamo, men det blir lite torftigt med ett historiskt museum här dem har liksom inte så mycket av den så det var inte så mycket  att visa. Kändes mest som att det var samma saker i alla montrar. Därefter blev det en promenad runt deras "river walk" ett mysigt område och centrum i San Antonio är bra mycket mysigare och finare än Austin, men Austin har bättre stämning och bättre restauranger/barer.
Annars har jag njutit av att äntligen ha fått min bil!!!! Nu är jag inte bara en riktig person med Social Security Number, nu är jag en hel människa- fast fortfarande med en helt annan inställning till det mesta, så amerikan är jag inte än ;o)

Har såklart också varit och shoppat. Och vissa saker är helt klart billigare här. Men oj vad dålig kvalitet det är på mycket och oj vad dem inte är uppdaterade på vad som är mode... TV-serien Dallas spelades in på 80-talet och det borde ha stannat kvar där, men icke då här lever det pråliga vidare. Sen finns förstås den ännu vanligare synen, shorts, t-shirt och flip flops - och NEJ det är inte ok kläder att gå på restaurang i. Och än mindre kläder man tar på sig för en fest kväll... *sigh*